Köpa hus-guide: De vanligaste problemen med olika hustyper
Varje tid har sitt husmode när det kommer till byggmetoder, något som ofta lett till problem senare. Här får du veta vad du ska se upp med när du letar efter drömhuset, så att du inte råkar ut för obehagliga överraskningar efter köpet.
Hustyper – vilka risker finns?
Går du i husköpartankar? Grattis, det finns många villor och radhus av bra kvalitet som underhållits väl av kärleksfulla ägare. Men det är också viktigt att du är medveten om de risker och problem olika hustyper kan ha. Vissa bör du undvika helt och andra kan du välja att lägga in i kostnadsberäkningen.
På det sättet blir risken betydligt mindre att du i efterhand tvingas lägga ner en massa pengar och tid på renoveringar som du inte hade räknat med.
De flesta villor och radhus har renoverats en eller flera gånger. Därför vill vi rekommendera att du alltid är noga med att kolla ålder och kvalitet på våtutrymmena innan köp, oavsett byggår. Vattenskador är tyvärr vanliga i både badrum och kök. När de väl upptäcks kan skadorna vara stora och dyra. Se till att det finns våtrumsintyg för badrummet, så att du har möjlighet att få ersättning från din husförsäkring.
Gamla hustyper – över 100 år
Efter hundra år och ett antal olika ägare har mycket hunnit hända. Även om huset ursprungligen fungerade bra har senare renoveringar kanske inte varit helt lyckade. Vissa kan till och med kan ha skadat huset.
Exempelvis kan giftiga material ha använts. Så länge huset eldades fungerade ventilationen och fukten hölls borta. I takt med att husen från den här tiden fått modern värmepanna, tilläggsisolering och tätare fönster har ventilationen ofta blivit för dålig och fuktproblemen har ökat, inte minst i källar- och vindsutrymmen.
Taket är också ett riskområde där vatten kan läcka in, särskilt om huset har vindskupor. Ta reda på när taket, dräneringen, avloppsrören och elsystemet bytts senast, så att du kan ta med det i kostnadsberäkningen.
30-talhus – problem som är vanliga
Den här perioden blev egnahemsvillan med inredningsbar källare vanlig. För att källaren ska fungera som boyta idag behöver huset ha bra dränering, ventilation och utvändig isolering. Annars riskerar du att få stora kostnader för att komma tillrätta med fukt- och mögelproblem.
Precis som när det gäller sekelskifteshusen kan skicket skilja sig mycket åt beroende på hur tidigare ägare tagit hand om huset se ovan. Fuktskador på grund av isolering och självdrag som slutat fungera är inte ovanliga – och kan bli dyra att åtgärda.
Från 30-talet började man använda så kallad blåbetong, som kan innehålla radon. Kanske börjar det bli dags att lägga om taket eller byta dränering och avloppsrör? Behövs nytt elsystemet eller ny värmepanna?
Bo i ro med ICAs villaförsäkring
Med vår villaförsäkring får du ett grundskydd som får högst betyg av alla enligt konsumenternas.se. Det ingår bland annat skydd för lösöre på en miljon kronor och allriskförsäkring. Dessutom får du ICA-bonus på hela försäkringskostnaden om du är stammis.
50- och 60-talshus – problem som är vanliga
Under 50-talet blev enplansvillor med krypgrund populära. Just krypgrunden är en känd riskkonstruktion. Uppemot varannan krypgrund drabbas någon gång av fuktskador där mögel kan tränga upp och ge hälsoproblem inomhus. Om det inte upptäcks i tid kan det dessutom innebära dyra skador.
Platta tak, som blev vanligare under 60-talet, utsätts för stora påfrestningar av snö och regn och drabbas oftare av fuktskador än andra tak. Användningen av asbest hade sin topp under den här perioden, till exempel i ventilation, kakelfogar, rör- och brandskyddsisolering och i eternit på fasader och tak. Också PCB och radonhaltig blåbetong användes flitigt.
Utöver detta gäller samma risker för fuktskador efter tilläggsisolering och inredning av källare som för äldre hus, se ovan. Tänk också på att takbeläggningen, dräneringen, avlopps- och elsystemet har bäst före-datum.
70-talshus – problem som är vanliga
Redan under 60-talet började man bygga hus med ”platta på mark” och på 70-talet blev det standard. Eftersom plattan saknade isolering mot marken har fuktproblemen varit mer regel än undantag i hus från den här tiden. Man experimenterade också med nya byggmaterial, till exempel plaster, flytspackel och tryckimpregnerat trä, som senare visade sig vara giftiga.
Blåbetong och asbest användes fram till 1975, därefter minskade det. Många av 70-talshusen har uppvärmning med el-element. För att sänka elkostnaderna byggdes husen ofta väldigt täta, vilket förvärrade problemen med röta och mögel ytterligare.
De platta taken som var på modet har dessutom varit mer drabbade av läckage än tidigare taktyper. Kanske är det dags för ny takläggning? Om inte dränering, avloppsrör och elsystem har bytts ut är det hög tid att göra det.
80-talshus – problem som är vanliga
Under 80-talet förbättrades byggmetoderna, vilket gjorde att fuktproblemen från grundplattan minskade. Nu blev också ingjutna värmeslingor vanliga, något som senare legat bakom fuktskador i betongen när golvvärmen stått avstängd under sommaren.
Samtidigt fortsatte man att bygga hus med krypgrund, vilket lett till stora problem, se 50-talshuset. Nu började man bygga in mekanisk frånluftsventilation för att kunna bygga energisnålt och ändå få ett bra inomhusklimat. Tyvärr har det visat sig att byggmetoderna haft brister. Många av husen har mögel i grunden, på vinden eller i ytterväggarna.
Det kom också larm om gifter i byggmaterial, till exempel ftalater i plast. Om tidigare ägare inte har underhållit löpande kan du behöva göra större renoveringar av el, avlopp och tak. Det kan också vara dags att byta värmepannan, eller se över uppvärmningen om huset värms av direktverkande el.
Vanliga problem i 2000-talshuset
De nya byggmetoderna från slutet av 90-talet visade sig snart ge problem med inbyggd fukt i väggarna. Många av husen byggda runt år 2000 har fått problem med mögel. Att byta fasad kan kosta stora pengar för dig som villaägare. Ett hus som är byggt de senaste åren är så pass nytt att det förmodligen inte kräver så mycket underhåll till att börja med. Samtidigt kan det finnas byggfel och problem som inte har hunnit visa sig ännu.
Källor: Boverket, Anticimex
